Trafikverkets järnvägstermer

Se Automatisk tågkontroll .

ATC är ett säkerhetssystem (signalsystem) som finns på nästan alla svenska järnvägar med persontrafik. Systemet övervakar att tågen håller rätt hastighet och förhindrar att ett tåg kör förbi en röd signal i …

En del av järnvägens säkerhetssystem i form av en telekommunikationsutrustning som är placerad mitt i järnvägsspåret. Balisen sänder information om kommande bansträcka till ett passerande tåg. Alla tåg har en ATC-antenn som …

Ballast är makadam eller grus som ligger runt och under ett järnvägsspår. Ballast ingår i banöverbyggnaden och har till uppgift att fördela de krafter som överförs av trafik utan att banunderbyggnaden sviktar. …

Bana är ett eller flera järnvägsspår för tågtrafik genom ett geografiskt område. I Sverige har banorna vanligtvis getts namn som speglar den geografiska landsdel de sammanbinder. Exempel på banor är: - Norra …

Del av huvudspår på linjen som begränsas av två på varandra följande huvudsignaler (system H) eller signalpunktstavlor (system E2 och E3). Linjen kan innehålla en eller flera blocksträckor. En blocksträcka börjar och …

Ett avgränsat område av en bana som kan övervakas mer detaljerat av tågklarerare än vad som normalt krävs för linjen.

ERTMS står för European Rail Traffic Management System som är en gemensam europeisk standard för tågskyddssystem. ERTMS kommer ersätta dagens signalanläggning som är både föråldrad och sliten. På sikt ska ERTMS även …

Av Trafikverkets spår är 84 procent elektrifierade, vilket gör resor på järnväg till ett klimatsmart sätt att resa. Totalt är 78 procent av Sveriges järnvägsnät elektrifierat, vilket gör det till ett av …

Enkelspår är de banor där järnvägen består av ett spår vilket gör att tågen bara kan mötas på särskilda mötesstationer. Stora delar av järnvägsnätet är dock utbyggt med ytterligare ett spår. Dessa …

FRMCS Står för Future Rail Mobile Communications System och är den lösning som inom några år skall ersätta GSM-R för muntlig kommunikation med förare, tillsyningsmän och trafikledare samt ETCS datakommunikation.

GSM-R star för Global System for Mobile Communications – Railway och är ett tillägg till mobiltelefonistandarden GSM (Globalt System för Mobil kommunikation) avsett för järnvägskommunikation. GSM-R är en delmängd av European Railway …

En signalinrättning utmed en bana som visar optiska signalbesked till tågens lokförare, exempelvis "stopp" och "kör". I Sverige finns tre typer: huvudljussignaler, huvuddvärgsignaler samt semaforer. Alla signaler styrs med hjälp av ställverk. …

Huvudspår är spår avsedda för tågfärd och delas in i normalhuvudspår och avvikande huvudspår. Huvudspår som i allmänhet är den rakaste vägen genom växlarna på stationen. Sidospår är andra tågspår än huvudspåret. …

Plats på linjen, avsedd för av- och påstigning, men utan att det finns någon växel eller rörlig bro i huvudspåret.

Plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning.

Ett säkerhetssystem där linjen är utrustad med hinderfrihetsspårledning som hindrar att körsignal kan ställas in på ett detekterat område/sträcka, det vill säga en sträcka där det redan finns ett fordon. Banans signalsystem …

Den del av en bana som utgör sträckan mellan två driftplatser.

Linjeplats är en plats på en järnvägslinje, som inte är en station och där växel eller rörlig bro finns. Linjeplatsen kan variera i omfattning från en enda växel och ett kort sidospår …

Korsning i samma plan mellan väg och järnväg. Motsatsen är planskild korsning där tex vägen passerar järnvägen på en bro eller i en tunnel. Längs de svenska järnvägsspåren finns cirka 11 300 …

Växling av järnvägsvagnar för att få dem i önskad ordning och på önskat spår. Rangering kan ske på vanliga bangårdar eller, om omfattningen är stor, på speciella rangerbangårdar. Stora rangerbangårdar finns i …

Skena som tågets hjul rullar på. (Se spår).

Se Största tillåtna axellast .

Ett säkerhetssystem som ger föraren upplysning om förhållandena på en viss sträcka. Föraren får inte köra tåget förrän signalerna godkänner detta och talar om att banan är fri från andra tåg. Om …

En tvärgående balk av trä eller betong på vilken rälerna fästs i ett järnvägsspår.

Rörelse med spårfordon på en avstängd sträcka. Används vid banarbeten eller av godsföretag för att hämta/lämna vagnar vid en plats på linjen.

Med spår menas två räler (rälsen) tillsammans med ballast och slipers.

Spårvidden är måttet mellan rälernas insida. I Sverige, liksom i stora delar av världen, är spårvidden 1 435 mm vilket benämns som normalspår. Det som är bredare än detta kallas bredspår, och …

En anläggning för att manövrera ett tågs väg genom ett spårområde på ett sådant sätt att säkerhetskonflikter inte uppstår. Detta sker genom att växlars lägen och hinder på spåravsnitt (tåg) först registreras …

Varje järnväg har en gräns för den största tillåtna axellasten, det vill säga hur mycket varje hjulaxel får belasta spåret. I Sverige, liksom i övriga Europa, är standarden 22,5 ton, men Trafikverket …