Så använder du Kollepedia

Komma igång #

Kollepedia är öppet att läsa. Du kan söka bland begreppen, bläddra i samlingarna, öppna vilket begrepp som helst och spela upp dess historia i historiken — utan konto, utan inloggning.

Vill du bidra — redigera begrepp, skapa listor, lägga till relationer — behöver du ett konto: varje ändring blir en oföränderlig del av historiken och måste kunna tillskrivas en person. Klicka på Logga in i sidhuvudet och välj fliken Skapa konto. Du anger, i den ordningen:

• Användarnamn — ditt offentliga @namn (gemener, siffror, bindestreck).
• Visningsnamn — ditt författarnamn, som visas vid dina bidrag.
• E-postadress — inloggningsidentitet; ett verifieringsbrev skickas, se E-post & verifiering.
• Lösenord — minst 8 tecken.

I bakgrunden körs en robotkontroll — helt utan tredjepartstjänster; inget lämnar webbplatsen. Registreringar som ser misstänkta ut kan flaggas för manuell granskning: kontot kan då läsa allt men inte bidra förrän en administratör godkänt det, och du får ett mejl när granskningen är klar. Du loggar in med e-postadressen eller användarnamnet.

Har ditt namn tidigare importerats som upphovsperson? Då gör du anspråk på identiteten via din författarsida (aktiveringslänken leder till /activate?handle=…): användarnamnet visas skrivskyddat och kontot knyts till alla dina historiska bidrag.

Organisationer i korthet: en organisation samlar kollegor kring gemensamma samlingar, med rollerna läsare, redaktör och admin. Mer i avsnittet Organisationer & behörigheter.

I sidhuvudet finns också temaknappen Byt tema (ljust, mörkt, högkontrast), aktivitetsklockan som leder till dina bevakade begrepps händelser (utgråad tills du loggat in) och språkväxlaren SV/EN.

Sök #

Sökfältet på startsidan söker fritext över begreppens benämningar och definitioner, i alla samlingar du har tillgång till. Resultaten visar vilken samling träffen kommer från och vilken status versionen har. Vill du söka inom en enda samling: öppna samlingen och använd dess eget fält Sök i samlingen …

Definitioner kan innehålla korsreferenser skrivna som [[dubbla hakparenteser]] — klickar du på en sådan öppnas en sökning på det begreppet.

Begrepp & versioner #

Ett begrepp är en varaktig identitet — ”hållplats” som idé. Det du läser på en begreppssida är alltid en viss version av begreppet: en oföränderlig ögonblicksbild av benämning, definition, status och etiketter.

Ingenting skrivs någonsin över. Varje ändring blir en ny version som läggs till historiken, ungefär som en commit i git. Därför kan Kollepedia alltid visa exakt vem som skrev vad, när — och varför.

Varför-frågan besvaras av noten: den motivering som varje version bär med sig. Den är obligatorisk när du redigerar och visas i proveniens-kortet på begreppssidan och i historiken. Tänk på den som versionens commit-meddelande.

Varje version har en status som följer livscykeln utkast → föreslagen → fastställd → utfasad/ersatt. En version blir fastställd genom en uttrycklig, attribuerad stämpel från en auktoritativ aktör (visas som ★ Fastställd av …). Stämpeln kan återkallas — men även återkallandet är en spårbar händelse; historiken skrivs aldrig om. Flera fastställda definitioner av samma sak kan samexistera: Kollepedia visar attribuerad oenighet i stället för att utse vinnare.

Varje version bär också proveniens: om den skapades av en människa, av en AI (märks AI-genererad med modellnamn) eller genom import (märks Importerad från …).

Begrepp kan knytas ihop med typade relationer — relaterat begrepp, överordnat/underordnat, exakt/nära motsvarighet, ersätter — var och en med en valfri anteckning om varför de hör ihop. Översättningar är en egen sak: de knyter versioner mellan språk och listas under Översättningar på begreppssidan.

Historik #

Öppna Öppna historiken på en begreppssida för att se begreppets hela historia spelas upp som en film: text som tas bort får en röd ton och kollapsar, ny text skrivs in på grön botten. Rubriken hinner alltid landa före definitionen.

• Spela, pausa, skrubba. Playknappen (Spela upp historiken) startar och pausar. Dra spelhuvudet på tidslinjen till valfritt ögonblick — även mitt i en övergång. Versionspunkterna sitter proportionellt mot verklig tid, med årtal som skala. Knappen ×-hastighet ändrar uppspelningstempot.
• Kapitelpilar. Föregående version och Nästa version hoppar version för version, som kapitelmarkörer.
• Grenval. Där historiken förgrenar sig visas en liten grensymbol på tidslinjen. Klicka på den och välj under Följ historiken längs… om uppspelningen ska följa huvudlinjen (main) eller en namngiven gren — tidslinjen ritas om efter valet.
• Ordning. Knappen Ordning växlar mellan längs texten (ändringarna spelas upp i läsordning, som om någon redigerade från start till slut) och samtidigt (allt rött markeras först, sedan skrivs allt grönt).
• Bläck-läge. Tonar texten efter ålder: ord skrivna i den visade versionen står i fullt bläck, äldre lager bleknar stegvis mot sepia — textens geologi i en blick. En legend förklarar skalan. Bläck-läget kräver att uppspelningen står stilla; det snäpper automatiskt till närmaste version.
• Hovra för upphovsperson. När uppspelningen vilar kan du hålla muspekaren över vilket ord som helst: allt som skrevs i samma version markeras, och ett kort visar vem som skrev det, när, och versionens not.
• Statisk vy. Knappen Statisk vy stänger av all rörelse och visar i stället en kombinerad diff med lägena Före / Ändringar / Efter. Under scenen finns dessutom Versionslistan — en vanlig tabell med datum, författare, status, ändringstyp och not för varje version. Se Tillgänglighet.

Panelen till höger visar alltid den fokuserade versionens upphovsperson, datum, ändringstyp (revidering, gren, syntes, översättning eller återställd version), proveniens och not. Där finns också knappen Gör till gällande version — se Redigera.

Redigera #

Redigering kräver ett konto (Komma igång). Utan inloggning är knapparna avstängda med hänvisningen Logga in för att kunna redigera.

1. Öppna begreppet och klicka på Redigera.
2. Panelen Redigera — skapar en ny version öppnas. Ändra benämning, definition (Markdown-lätt: **fet**, *kursiv* och [[korsreferenser]]), etiketter och status.
3. Skriv en Motivering — den är obligatorisk. Varför görs ändringen? Motiveringen följer med versionen för alltid.
4. Klicka på Spara ny version. Inget skrivs över: din ändring blir en ny version på huvudlinjen, tillskriven ditt konto.

Grenar. Vill du utforska en alternativ formulering utan att röra huvudlinjen: välj Skapa gren i redigeringspanelen och ge grenen ett namn. Grenen blir en egen linje i historiken, synlig i historikens grenval — och kan senare skickas till granskning som ett ändringsförslag.

Om någon annan hunnit före (konflikt). Två personer kan redigera samma begrepp samtidigt. Sparar du mot en version som inte längre är den senaste svarar Kollepedia inte med att skriva över någonting — du möts av beskedet ”Någon annan har hunnit före” och erbjuds att skapa en gren i stället. Det är modellen gren och förena: båda ändringarna bevaras som varsin linje, och sammanjämkningen är ett medvetet mänskligt beslut — antingen genom en syntes i Jämför begrepp eller genom att en av versionerna görs gällande. Vill du hellre skriva om din ändring utifrån den nya versionen väljer du Tillbaka till redigeringen.

Återställa en äldre version. Öppna historiken, ställ dig på den version du vill ha tillbaka och klicka på Gör till gällande version. En ny version skapas med samma innehåll och en bakåtreferens till originalet — huvudet flyttas, men historien skrivs aldrig om. Ångra är alltså aldrig destruktivt.

Nytt begrepp skapar du via + Nytt begrepp på en samlingssida (eller + Nytt begrepp i samlingen från en begreppssida). Begreppet får en första version på huvudlinjen; varje senare ändring blir en ny version.

Ändringsförslag #

Ett ändringsförslag är Kollepedias motsvarighet till en pull request: en gren skickas till granskning för att förenas med huvudlinjen. Det är den ordnade vägen att föreslå ändringar i begrepp du inte förvaltar själv — och den enda vägen in i låsta samlingar.

1. Skapa en gren med din formulering (Redigera).
2. På begreppssidan, under Ändringsförslag: välj Föreslå ändring från gren …, ge förslaget en Titel och en beskrivning, och klicka Skicka ändringsförslag. En gren kan bara ha ett öppet förslag åt gången.
3. Granskaren öppnar förslaget — via begreppssidan eller samlingssidan för alla förslag på /proposals — och ser en diff före/efter mot gällande version.
4. Avgörandet är uttryckligt och motiverat: Sammanfoga skapar en ny version på huvudlinjen med grenens innehåll (har huvudlinjen hunnit vidare blir det en syntes med båda som föräldrar); Avvisa stänger förslaget med motivering. Förslagsställaren kan själv välja Dra tillbaka.

Låsta samlingar. I en låst samling är vanliga skrivningar blockerade för alla utom samlingens administratörer — men att skapa grenar är tillåtet för alla inloggade. Det är avsiktligt: låst innehåll utvecklas genom grenar och ändringsförslag, aldrig genom direkta ändringar. Rättigheten att sammanfoga eller avvisa ligger hos den som förvaltar samlingen (samlingsbehörighet, ägarorganisationens admin eller superadmin).

Som allt annat är avgöranden spårbara: ett sammanfogat eller avvisat förslag behåller sin motivering, sin diskussion och sin historik.

Samlingar & listor #

Det här är den viktigaste distinktionen i hela Kollepedia. Får du med dig den, faller resten på plats.

Därför lägger du aldrig en upphandlings termer in i Transmodel. Du bygger en lista som refererar precis de Transmodel-versioner du behöver — fästa, så att de inte kan glida i väg när samlingen fortsätter utvecklas.

Exempel: upphandlingen

1. Gå till Listor i sidhuvudet och klicka på + Ny lista. Namnge den, t.ex. Upphandling stadsbuss 2027, och ange gärna syftet.
2. Sök upp de begrepp upphandlingen behöver. Öppna varje begrepp och klicka på ⚲ Lägg i lista. Välj listan och alternativet Fäst denna version — fryst, ändras inte när begreppet uppdateras.
3. Osäker på vilken definition som är rätt? Öppna listan och klicka på Jämför begreppen för att se kandidaterna sida vid sida i Jämför begrepp.
4. När urvalet är klart: exportera listan som fryst ordlista (Export) och bilagera den i förfrågningsunderlaget.

Poängen: när Transmodel-samlingen får nya versioner nästa år betyder din bilaga fortfarande exakt det den betydde när anbuden lämnades. Kolumnen Version i listan visar för varje rad om den är fäst vid version … eller följer senaste.

Följ senaste — ett aktivt val

Att fästa är standard. Vill du i stället att en rad i listan alltid ska visa begreppets senaste version — till exempel i ett levande projektglossar — väljer du Följ senaste när du lägger till begreppet (uppdateras när begreppet får en ny version). Det är medvetet ett opt-in: en lista som glider utan att du bett om det är farligare än en som står stilla.

Tumregel: Är det en definition som ska förvaltas och utvecklas? → samling. Är det ett urval för ditt syfte? → lista.

Jämför begrepp #

Jämför begrepp ställer konkurrerande definitioner sida vid sida — se vad som skiljer, och smid en gemensam. Du når den via Jämför begreppen på en lista, eller direkt på adressen /compare.

• Kolumner. Varje begrepp är en kolumn med benämning, samling, status, etiketter, definition och upphovsperson. Lägg till fler via sökfältet Lägg till begrepp …; ta bort en kolumn med ×-knappen i dess hörn.
• Utgångspunkt. En kolumn är alltid utgångspunkt (markeras med radioknappen i kolumnhuvudet). Den är måttstocken: alla skillnader räknas mot den, och den blir basen när du harmoniserar.
• Diff-läge. Slå på Diff-läge i verktygsraden så markeras ordagrant vad som skiljer: rött genomstruket finns endast i utgångspunkten, grönt endast i denna kolumn.
• Dela med en länk. Hela jämförelsen ligger i adressfältet (/compare?ids=…) — kopiera URL:en och skicka till en kollega, så ser hen exakt samma uppställning.
• ✦ Harmonisera skapar ett AI-utkast som sammanför kolumnernas definitioner — se AI-funktioner.

Export #

Under Exportera på en listas sida finns knappar för fem format. Samlingar kan exporteras i samma format. Välj efter mottagare:

• CSV — kalkylblad och vidare bearbetning; öppnas direkt i Excel.
• Markdown — läsbar text för dokument, bilagor och wikis; det naturliga valet för upphandlingsbilagan.
• JSON-LD — länkade data för systemintegration och utvecklare.
• SKOS — (Turtle) för vokabulärverktyg och den semantiska webben; begrepp, definitioner och relationer följer med.
• TBX — terminologistandarden ISO 30042, för terminologihanterings- och översättningsverktyg; språkpar följer med där översättningslänkar finns.

Fästa versioner gör exporten frusen. En lista exporterar exakt de versioner den fäst — den frysta ordlistan överlever senare ändringar i samlingarna. Rader som i stället följer senaste exporterar den version som är gällande i exportögonblicket.

Import #

Import sker per samling och tar emot CSV- eller Excel-filer (.xlsx, första bladet). Börja alltid med att hämta mallen från samlingens importvy — den innehåller rubrikraden och en exempelrad. Kolumnrubrikerna måste stavas exakt så här:

Relationer och översättningar löses upp i två steg: först mot rader i samma fil, sedan mot begrepp som redan finns i samlingen. Upphovspersoner i author-kolumnen blir användare i systemet — de kan senare göra anspråk på sin identitet genom att registrera sig med samma namn. Varje importerad version får proveniensen import, med filnamn och radnummer.

Torrkörning först. Kör alltid importen som torrkörning innan du importerar skarpt: hela filen valideras — antal rader, vad som skulle skapas, fel och varningar med radnummer — men ingenting skrivs. När rapporten är ren kör du samma import på riktigt.

Ostrukturerad text via AI. Har du en ordlista som bara finns som löpande text — en PDF, ett gammalt Word-dokument? Klistra in texten så föreslår AI:n (med din egen nyckel, se AI-funktioner) färdiga importrader i samma kolumnformat. Förslagen är alltid utkast för din granskning och går genom samma torrkörning — ingenting importeras automatiskt.

AI-funktioner #

All AI i Kollepedia är bring your own key: du använder din egen nyckel hos en leverantör du själv väljer, och plattformen bär ingen tokenkostnad. Kollepedia är dessutom fullt användbart helt utan AI.

AI-leverantörer

Klicka på AI-inställningar i Jämför begrepp-sidans verktygsrad (eller i importvyns AI-flik). Där väljer du Leverantör:

• Anthropic — standardvalet; nyckel sk-ant-…, standardmodell claude-sonnet-5.
• Berget.ai (OpenAI-kompatibel) — svensk leverantör med drift i svenskt datacenter, ett bra val när data inte ska lämna EU. Standardmodell meta-llama/Llama-3.3-70B-Instruct; kolla Bergets modellkatalog och skriv modellnamnet i Modell-fältet — det skickas som model i anropet.
• OpenAI-kompatibel (egen bas-URL) — valfri tjänst som talar OpenAI:s chat-completions-format: ange Bas-URL (t.ex. https://api.openai.com/v1 eller din egen gateway) och modell (standard gpt-4o-mini).

Nyckeln klistras in i samma dialog och du väljer Spara. Nyckel, leverantör och modell lagras endast i din webbläsare; nyckeln skickas aldrig till Kollepedias server annat än vid själva anropet, som proxas utan att sparas eller loggas. Rensa tar bort alltihop när du vill. Modellfältets platshållare visar leverantörens standardmodell — lämnar du fältet tomt används den.

Promptmallar

Vägledningar du använder ofta — ”Prioritera Transmodels terminologi, håll definitionen under 50 ord” — kan sparas som mallar. Skriv vägledningen i harmoniseringspanelen och klicka Spara som mall …; ge mallen ett namn och bocka i Delad om kollegor ska se den. Nästa gång väljer du den i Mall-listan. När ett utkast skapas med en mall vald följer mallens id med i versionens proveniens — prompter är förstaklassmedborgare, inte löst skräp.

Harmonisera-flödet. Med minst två begrepp laddade i Jämför begrepp och nyckeln på plats tänds ✦ Harmonisera:

1. Välj vilken kolumn som ska vara utgångspunkt — den blir basen för syntesen.
2. Skriv eventuellt en vägledning till modellen (t.ex. ”Prioritera Transmodels terminologi, håll definitionen under 50 ord”) och klicka på Skapa AI-utkast.
3. Granska och redigera utkastets term, definition och anteckning — utkastet är just ett utkast, och du är redaktören.
4. Spara som syntes till ”…” skriver en ny version med status utkast på utgångspunktens begrepp, med alla jämförda versioner som föräldrar. I historiken syns den som Syntes av flera versioner.

Människan granskar alltid. Inget AI-utkast sparas utan att du sett, kunnat redigera och aktivt sparat det. Och allt som har sitt ursprung i en modell märks så i proveniensen — AI-genererad, med modellnamn — synligt på begreppssidan, i historiken och i versionslistan.

Diskussioner, bevakning & aktivitet #

Diskussion. Varje begreppssida och varje ändringsförslag har en diskussionstråd. Skriv ett inlägg och klicka Publicera — frågor, källor, invändningar; det som inte hör hemma i själva definitionen men behövs för att komma överens. Inlägg är attribuerade och kan bara tas bort av författaren själv (eller superadmin). Diskussionen är samtalet bredvid historiken — själva besluten lever som versioner och förslag.

Bevaka. Knappen Bevaka på begreppssidan följer begreppet åt dig; den växlar till Bevakar. Bevakningen kräver konto.

Aktivitet. Sidan Aktivitet samlar händelserna i dina bevakade begrepp — nya versioner, fastställanden, inlägg och ändringsförslag — nyast först, med länkar rakt in i begreppen. Varje begreppssida har dessutom sitt eget aktivitetsflöde med samma händelsetyper.

E-post & verifiering #

Konton skapas med e-postadress, och adressen används för verifiering och återställningslänkar. En adress räknas som verifierad först när du klickat på länken i verifieringsbrevet (/verify-email?token=…). Byter du adress — på profilsidan — skickas ett nytt brev och adressen måste verifieras igen.

Glömt lösenord. Länken Glömt lösenord? på inloggningsfliken leder till ett formulär där du anger e-postadress eller användarnamn. Svaret är alltid neutralt (ingen kontouppräkning); en återställningslänk skickas bara om kontot har en verifierad adress. Administratörer kan dessutom alltid skapa en återställningslänk manuellt via användarhanteringen.

Utkorgen och allowlisten. Under test lämnar ingen e-post systemet: allt som genereras hamnar i utkorgen på /admin/outbox (endast superadmin), där varje brev kan öppnas och läsas. En hård allowlist i servern avgör vilka adresser som över huvud taget får ta emot post — brev till andra mottagare markeras blockerad och sparas för inspektion i stället för att skickas, oavsett hur e-postbackenden är konfigurerad.

Profil #

Min profil i kontomenyn (sidhuvudet) är ditt kontos hem. Där ser du användarnamn, visningsnamn, affiliering och organisation, med länk till din publika författarsida — den som visar dina bidrag för alla andra.

• E-post. Ange eller byt e-postadress; adressen visas med sin verifieringsstatus (verifierad / ej verifierad). Varje ändring utlöser ett nytt verifieringsbrev — se E-post & verifiering.
• Byt lösenord. Ange nuvarande och nytt lösenord (minst 8 tecken). Bytet gäller direkt vid nästa inloggning.

Permalänkar & citering #

Eftersom versioner är oföränderliga kan de citeras med gott samvete. Varje version har en permanent adress — /versions/<id> — som visar exakt den frusna versionen, oavsett hur begreppet utvecklas efteråt. Du når den från historikens versionslista.

Sidan visar en banner om att versionen aldrig ändras, en not om huruvida den fortfarande är begreppets gällande version, och en Citera-ruta med två kopierbara fält: den permanenta adressen och en färdig källhänvisning (benämning, samling, version, datum, URL) — klar att klistra in i rapporten eller förfrågningsunderlaget. Länkar tillbaka till begreppet och dess historik finns intill.

Organisationer & behörigheter #

En organisation samlar kollegor kring gemensamma samlingar. Du skapar en organisation (namn och kortnamn) inloggad med konto; du blir själv dess admin. Nya organisationer godkänns av en superadministratör innan de tas i full drift.

Medlemmar läggs till med sitt användarnamn och får en av tre roller:

• Läsare — ser organisationens privata innehåll.
• Redaktör — skapar och redigerar begrepp i organisationens samlingar.
• Admin — allt ovan, plus hanterar medlemmar, roller och samlingarnas inställningar.

Synlighet. En samling är antingen publik (läsbar för alla, även utan konto) eller org-privat (syns bara för organisationens medlemmar — det gäller överallt: sök, begreppssidor, jämförelser och export). Att skriva i en organisationsägd samling kräver rollen redaktör eller admin; samlingar utan organisation kan redigeras av alla inloggade.

Lås & arkiv. Den som förvaltar en samling kan låsa den: vanliga skrivningar blockeras för alla utom samlingens administratörer, men grenar — och därmed ändringsförslag — förblir öppna. Att arkivera går längre: samlingen döljs i samlingslistan, får en Arkiverad-banner och blockerar alla skrivningar tills den avarkiveras. Inget av besluten raderar någonting.

Superadministratören förvaltar helheten: godkänner organisationer, utser auktoritativa samlingar, hanterar användare (/admin/users) och inspekterar e-postutkorgen (/admin/outbox). I en egen installation blir den först registrerade användaren superadmin.

För utvecklare & agenter #

Kollepedia är byggt för att även maskiner ska kunna arbeta med begreppen — med samma spårbarhet som människor.

MCP-servern låter AI-agenter (t.ex. Claude) läsa och skriva begrepp via Model Context Protocol. Verktygen är list_collections, search_concepts, get_concept, get_concept_graph, create_concept och add_version — alla skrivningar går genom samma versionsgraf och attribueras. Registrera servern:

claude mcp add kollepedia-ng -- uv --directory /sökväg/till/ng/server run python mcp_server.py

REST-API:t ligger under /api/v1: läsning är öppen (publika samlingar), skrivning kräver identitet — Bearer-token från /auth/login. Export- och importflödena i den här manualen är samma endpoints som gränssnittet använder.

Tillgänglighet #

Tillgänglighet är ett arkitekturkrav i Kollepedia, inte en efterhandsputs. All information som visas med rörelse eller drag finns också utan.

• Tre perceptuella kanaler för förändring. Historikens färgläge visar borttag/tillägg som rött och grönt. Bläck-läget är en helt färgoberoende läsning av samma animation: borttagen text tonar bort och kollapsar, ny text skrivs i tungt bläck och äldre lager åldras i vikt och styrka — väl lämpat vid färgblindhet. Statisk vy använder dessutom genomstrykning och understrykning utöver färg. Ingen information bärs alltså av kulör ensam.
• Tangentbord i tidslinjen. Tidslinjen är ett riktigt reglage: ←/→ stegar version för version, Skift+pil finskrubbar, Home/End hoppar till första/sista versionen och Mellanslag eller Enter spelar och pausar. Skärmläsare får värdetext i stil med ”Version 3 av 7 · 12 mars 2012”.
• Reducerad rörelse. Har du prefers-reduced-motion aktiverat i systemet startar historiken automatiskt i Statisk vy — en kombinerad diff med lägena Före/Ändringar/Efter, all information utan rörelse. Läget kan också slås på manuellt.
• Versionslistan under historikens scen är en vanlig tabell med hela historien i klartext: datum, benämning, författare, status, ändringstyp och not.
• Teman. Knappen Byt tema i sidhuvudet växlar ljust → mörkt → högkontrast. Högkontrastläget är byggt mot WCAG:s skärpta kontrastkrav.
• Fokus och dialoger. Alla popovers och paneler stängs med Esc, fokus återvänder till knappen som öppnade dem, och synliga fokusmarkeringar finns genomgående.