# Trafikverkets järnvägstermer

> Trafikverkets ordlista med vanliga järnvägstermer.

## ATC

Se [Automatisk tågkontroll](#c22d197a-b286-4170-834b-b91edaae488d).

*Version `45f6f491` (2025-03-01), status: proposed.*

## Automatisk tågkontroll

ATC är ett säkerhetssystem (signalsystem) som finns på nästan alla svenska järnvägar med persontrafik. Systemet övervakar att tågen håller rätt hastighet och förhindrar att ett tåg kör förbi en röd signal i händelse av att lokföraren inte skulle ingripa. ATC-systemet är planerat att fasas ut till förmån för ERTMS/ETCS (se förklaring nedan).

*Version `c458ea13` (2025-03-01), status: proposed.*

## Balis

En del av järnvägens säkerhetssystem i form av en telekommunikationsutrustning som är placerad mitt i järnvägsspåret. Balisen sänder information om kommande bansträcka till ett passerande tåg. Alla tåg har en ATC-antenn som läser av de baliser som passeras. Minst åtta avläsningar måste registreras från varje balis.

*Version `5c59d74f` (2025-03-01), status: proposed.*

## Ballast

Ballast är makadam eller grus som ligger runt och under ett järnvägsspår. Ballast ingår i banöverbyggnaden och har till uppgift att fördela de krafter som överförs av trafik utan att banunderbyggnaden sviktar. Ballasten ska ge sliprarna ett fast och stabilt läge, både i höjd- och sidled så att spåren inte rör sig. Ballasten ska också ge en god dräneringsförmåga eftersom en för hög vattennivå i banöverbyggnaden kan ge upphov till problem. Ballasten ska även säkerställa en god ventilation så att rälerna inte blir för varma.

*Version `bd163011` (2025-03-01), status: proposed.*

## Bana

Bana är ett eller flera järnvägsspår för tågtrafik genom ett geografiskt område. I Sverige har banorna vanligtvis getts namn som speglar den geografiska landsdel de sammanbinder. Exempel på banor är:

- Norra stambanan
- Västra stambanan
- Södra stambanan
- Bohusbanan
- Dalabanan
- Mälarbanan
- Svealandsbanan

Mer information om Sveriges järnvägsnät finns [här](https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/sveriges-jarnvagsnat/).

*Version `3e68f902` (2025-03-01), status: proposed.*

## Blocksträcka

Del av huvudspår på linjen som begränsas av två på varandra följande huvudsignaler (system H) eller signalpunktstavlor (system E2 och E3). Linjen kan innehålla en eller flera blocksträckor. En blocksträcka börjar och slutar alltid med en elektriskt isolerad rälsskarv (isolerskarv).

*Version `6ae06069` (2025-03-01), status: proposed.*

## Driftplats

Ett avgränsat område av en bana som kan övervakas mer detaljerat av tågklarerare än vad som normalt krävs för linjen.

*Version `14d70bb5` (2025-03-01), status: proposed.*

## ERTMS

ERTMS står för European Rail Traffic Management System som är en gemensam europeisk standard för tågskyddssystem. ERTMS kommer ersätta dagens signalanläggning som är både föråldrad och sliten. På sikt ska ERTMS även underlätta för en gränsöverskridande tågtrafik i Europa. Systemet består av två delar: European Train Control System, ETCS, som är den utrustning som finns ombord och i marken, samt radiosystemet GSM-R.

[Läs mer om ERTMS – nytt signalsystem](https://bransch.trafikverket.se/ertms)

*Version `4f458bdb` (2025-03-01), status: proposed.*

## Elektrifierad bana

Av Trafikverkets spår är 84 procent elektrifierade, vilket gör resor på järnväg till ett klimatsmart sätt att resa. Totalt är 78 procent av Sveriges järnvägsnät elektrifierat, vilket gör det till ett av Europas mest elektrifierade – genomsnittet för EU-länderna är cirka 50 procent. De banor som inte har kontaktledning trafikeras främst med diesellok och dieseldrivna motorvagnar, men försök pågår med vätgasdrivna lok.

[Läs mer om Elkraftsystemet](https://bransch.trafikverket.se/ertms)

*Version `01e092d8` (2025-03-01), status: proposed.*

## Enkelspår/dubbelspår/flerspår

Enkelspår är de banor där järnvägen består av ett spår vilket gör att tågen bara kan mötas på särskilda mötesstationer. Stora delar av järnvägsnätet är dock utbyggt med ytterligare ett spår. Dessa banor har då dubbelspår, där spåren delas upp i ett uppspår och ett nedspår. Runt våra storstäder finns på vissa sträckor både tre och fyra spår i bredd och dessa kallas flerspår.

*Version `d95f6fa5` (2025-03-01), status: proposed.*

## FRMSC

FRMCS Står för Future Rail Mobile Communications System och är den lösning som inom några år skall ersätta GSM-R för muntlig kommunikation med förare, tillsyningsmän och trafikledare samt ETCS datakommunikation.

*Version `819a2c10` (2025-03-01), status: proposed.*

## GSM-R

GSM-R star för Global System for Mobile Communications – Railway och är ett tillägg till mobiltelefonistandarden GSM (Globalt System för Mobil kommunikation) avsett för järnvägskommunikation. GSM-R är en delmängd av European Railway Traffic Management System (ERTMS).

*Version `bceb5656` (2025-03-01), status: proposed.*

## Huvudsignal

En signalinrättning utmed en bana som visar optiska signalbesked till tågens lokförare, exempelvis "stopp" och "kör". I Sverige finns tre typer: huvudljussignaler, huvuddvärgsignaler samt semaforer. Alla signaler styrs med hjälp av ställverk.

Förutom huvudsignaler finns många andra signalinrättningar på järnvägen. På driftplatser finns alltid en infartssignal (från varje riktning), och ofta finns även utfartssignaler och ibland även mellansignaler. Längs linjen förekommer också blocksignaler, linjeplatssignaler, vägkorsningssignaler, dvärgsignaler och stopplyktor.

*Version `49a5afed` (2025-03-01), status: proposed.*

## Huvudspår och sidospår

Huvudspår är spår avsedda för tågfärd och delas in i normalhuvudspår och avvikande huvudspår. Huvudspår som i allmänhet är den rakaste vägen genom växlarna på stationen.

Sidospår är andra tågspår än huvudspåret. Sidospår är inte är avsedda för tågfärd utan används för växling eller uppställning av vagnar. Sidospår kan vara ett helt bangårdsområde med endast lokala, olåsta växlar. Tågvägar som helt eller delvis går genom sidospår är sidotågvägar.

*Version `5cc0d9d3` (2025-03-01), status: proposed.*

## Hållplats

Plats på linjen, avsedd för av- och påstigning, men utan att det finns någon växel eller rörlig bro i huvudspåret.

*Version `acdb6a15` (2025-03-01), status: proposed.*

## Hållställe

Plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning.

*Version `a44d0f9c` (2025-03-01), status: proposed.*

## Linjeblockering

Ett säkerhetssystem där linjen är utrustad med hinderfrihetsspårledning som hindrar att körsignal kan ställas in på ett detekterat område/sträcka, det vill säga en sträcka där det redan finns ett fordon. Banans signalsystem och växlar styrs av en fjärrtågklarerare på någon av de åtta trafikcentraler som finns i landet. Det är linjeblockering som är signalanläggningen i system H.

*Version `a35dbfe7` (2025-03-01), status: proposed.*

## Linjen

Den del av en bana som utgör sträckan mellan två driftplatser.

*Version `2591e418` (2025-03-01), status: proposed.*

## Linjeplats

Linjeplats är en plats på en järnvägslinje, som inte är en station och där växel eller rörlig bro finns. Linjeplatsen kan variera i omfattning från en enda växel och ett kort sidospår till en stor f d stationsbangård som reducerats till linjeplats.

*Version `2f3c76b7` (2025-03-01), status: proposed.*

## Plankorsning

Korsning i samma plan mellan väg och järnväg. Motsatsen är planskild korsning där tex vägen passerar järnvägen på en bro eller i en tunnel. Längs de svenska järnvägsspåren finns cirka 11 300 korsningar, varav 3500 är planskilda.

*Version `eadb890d` (2025-03-01), status: proposed.*

## Rangering

Växling av järnvägsvagnar för att få dem i önskad ordning och på önskat spår. Rangering kan ske på vanliga bangårdar eller, om omfattningen är stor, på speciella rangerbangårdar. Stora rangerbangårdar finns i dag i Göteborg (Sävenäs), Malmö och Hallsberg.

*Version `e7e93a28` (2025-03-01), status: proposed.*

## Räl

Skena som tågets hjul rullar på. (Se spår).

*Version `029cd416` (2025-03-01), status: proposed.*

## STAX

Se [Största tillåtna axellast](#4fa07e1d-f0f1-4c45-83d4-88000d67a09d).

*Version `866c1c2f` (2025-03-01), status: proposed.*

## Signal(system)

Ett säkerhetssystem som ger föraren upplysning om förhållandena på en viss sträcka. Föraren får inte köra tåget förrän signalerna godkänner detta och talar om att banan är fri från andra tåg. Om ett eventuellt fel uppstår i någon del i systemet kommer systemet visa röd signal som en extra säkerhetsåtgärd.

Säkerhetssystemet ska förhindra olyckor genom att när en väg för ett tåg ska reserveras (tågfärd), vilket innebär att systemet kontrollerar att:

spåret är fritt från hinder, till exempel att inget tåg finns på spåret,alla växlar ligger rätt (så tåget inte kommer fel eller andra tåg inte kan komma in på den reserverade vägen) samt attvägbommar är fällda.

Systemet styr tågen genom att sända:

Optiska signaler utmed banan till föraren, ofta både vad som gäller vid signalen och vad som gäller vid nästa signal (för att föraren ska kunna planera inbromsning).Radiosignaler från sändare mitt i spåret (baliser eller eurobaliser) till tågets dator som dels visar föraren den hastighet som gäller, som kommer att gälla längre fram samt, om föraren inte reagerar, automatiskt bromsar tåget (Automatic Train Control – ATC)Med radioblock, system där funktion liknande fjärrblockering uppnås utan spårledning. Tåget är istället utrustat med en radioenhet. Växlarna på driftplatserna kan inte övervakas, de är av typen återfjädrande och uppkörbara. Används enbart på de oelektrifierade banorna som börjar i Linköping.

*Version `df2e1ca9` (2025-03-01), status: proposed.*

## Sliper

En tvärgående balk av trä eller betong på vilken rälerna fästs i ett järnvägsspår.

*Version `3f631a36` (2025-03-01), status: proposed.*

## Spärrfärd

Rörelse med spårfordon på en avstängd sträcka. Används vid banarbeten eller av godsföretag för att hämta/lämna vagnar vid en plats på linjen.

*Version `8abad3bd` (2025-03-01), status: proposed.*

## Spår

Med spår menas två räler (rälsen) tillsammans med ballast och slipers.

*Version `f583807a` (2025-03-01), status: proposed.*

## Spårvidd

Spårvidden är måttet mellan rälernas insida. I Sverige, liksom i stora delar av världen, är spårvidden 1 435 mm vilket benämns som normalspår. Det som är bredare än detta kallas bredspår, och smalare kallas smalspår. Finland har bredspår med 1 524 mm.

*Version `a342e87f` (2025-03-01), status: proposed.*

## Ställverk

En anläggning för att manövrera ett tågs väg genom ett spårområde på ett sådant sätt att säkerhetskonflikter inte uppstår. Detta sker genom att växlars lägen och hinder på spåravsnitt (tåg) först registreras och sedan genom att körbesked ges till tågen via antingen radiosignaler (GSM-R), elektromagnetiska meddelanden från spåret (baliser) eller optiska signaler utmed banan.

Manövreringen sker antingen automatiskt eller av en tågklarerare och innebär att en tågfärdväg reserveras vilket betyder att den lagda tågfärdvägen är hinderfri och att inga andra tåg kan komma in på tågfärdvägen.

*Version `55500981` (2025-03-01), status: proposed.*

## Största tillåtna axellast

Varje järnväg har en gräns för den största tillåtna axellasten, det vill säga hur mycket varje hjulaxel får belasta spåret. I Sverige, liksom i övriga Europa, är standarden 22,5 ton, men Trafikverket bygger successivt ut nätet till 25 ton för att tyngre godståg ska kunna köras. Malmbanan mellan Gällivare och Riksgränsen klarar 30 tons axellast och södra Malmbanan sträckan Boden-Gällivare samt sträckan Boden-Luleå godkändes 2017 för att klara 32,5 tons axellast.

*Version `99102698` (2025-03-01), status: proposed.*

## System E1

Linjen och driftplatserna övervakas av nivå 1 av det europeiska systemet ETCS. Körtillstånd till tåg ges genom yttre signaler och överförs till tågets ETCS-utrustning via baliser. Det finns hinderfrihetsspårledningar.

*Version `cbf24845` (2025-03-01), status: proposed.*

## System E2

Linjen och driftplatserna övervakas av nivå 2 av det europeiska systemet ETCS. Körtillstånd till tåg lämnas inte genom yttre signaler utan genom hyttsignalbesked som överförs via radio (GSM-R). Det finns hinderfrihetsspårledningar.

*Version `0d1737a6` (2025-03-01), status: proposed.*

## System E3

Linjen och driftplatserna övervakas av nivå 3 av det europeiska systemet ETCS. Hinderfrihetsspårledningar saknas på linjen men kan förekomma på driftplatser. Körtillstånd till tåg lämnas inte genom yttre signaler utan genom hyttsignalbesked via radio.

*Version `23dce583` (2025-03-01), status: proposed.*

## System F

Linjen och driftplatserna övervakas med manuella metoder av en tågklarerare. Signalanläggningar med huvudsignaler och hinderfrihetsspårledningar saknas. På driftplatserna förekommer bara sidospår, och alla rörelser där sker i form av siktrörelse. Driftplatserna är bevakade. Finns endast på linjen Örbyhus–Hallstavik. Kallades tidigare förenklad trafik på "FÖT-banor".

*Version `e876d656` (2025-03-01), status: proposed.*

## System H

Spåren har hinderkontroll och signalering för varje spår, och är bevakade av fjärrtågklarerare eller lokaltågklarerare (utom om de är stängda.) Signalbesked kan ges via signaler eller via ATC. Används vid alla större banor i Sverige utom Bottniabanan som har E2 (se nedan).

*Version `70b3821d` (2025-03-01), status: proposed.*

## System M (tidigare kallat Tåganmälan)

På de järnvägar som inte fjärrstyrs övervakas tågen med manuella rutiner. Detta sätt att leda trafiken kallas System M. Används vid mindre banor som saknar linjeblockering. Kallades tidigare tåganmälan på "TAM-banor".

*Version `d9869148` (2025-03-01), status: proposed.*

## System R (tidigare kallat Radioblock)

Linjen övervakas i ett ställverk som får uppgifter om trafikverksamheternas position per radio. Körtillstånd till tåg lämnas inte genom yttre signaler utan genom besked direkt i förarhytten. Finns endast på Tjustbanan och Stångådalsbanan mellan Linköping och Rimforsa.

*Version `847f92a2` (2025-03-01), status: proposed.*

## System S

Linjen saknar signalanläggningar och övervakas av en tågklarerare med manuella rutiner. Systemet trafikeras enbart med spärrfärder, alltså ett tåg på banan åt gången, och med en högsta tillåten hastighet av 40 km/t. Används vanligen på bibanor utan persontrafik.

*Version `d9bdd75d` (2025-03-01), status: proposed.*

## Triangelspår

En spårkonstruktion som underlättar för tåg att byta riktning.

*Version `58ce38a3` (2025-03-01), status: proposed.*

## Tåg

Tåg är kortform för tågfärd. Andra trafikverksamheter som avser rörelse med fordon som inte är tågfärd är spärrfärd och växling. Tåg är den rörelseform som används i passagerartrafik och långväga godstrafik.

*Version `8d3bca42` (2025-03-01), status: proposed.*

## Tågbildning

Allmänt uttryck för sammansättning av vagnar.

*Version `7c590426` (2025-03-01), status: proposed.*

## Tågfärd

Tågfärd sker på huvudspår enligt en bestämd körplan (tidtabell) där behövliga uppgifter anges som exempelvis tågfärdens beteckning (tågnummer), sträcka och tidsangivelser.

*Version `9e195fe5` (2025-03-01), status: proposed.*

## Tågväg

Väg för färd som ska signaleras med ”kör” i en huvudsignal eller i driftläge ”full övervakning” alternativt driftläge ”på sikt”.

*Version `b85735eb` (2025-03-01), status: proposed.*

## Växel

En spårteknisk anordning som gör att ett spår förgrenar sig. De flesta växlar är tvåspåriga, men även trespårsväxlar och dubbla korsningsväxlar förekommer. I en järnvägsväxel finns två rörliga växeltungor som styr in flänshjulen till det ena eller andra spåret samt ett hjärtstycke. I växlarna finns detektorer som talar om för signalsystemet att växeltungorna ligger i rätt läge.

*Version `eb319651` (2025-03-01), status: proposed.*

## Växelvärme

Anordning som smälter bort snö och is i växlar under vintern. Längs de spår Trafikverket förvaltar finns det cirka 7200 spårväxlar som värms upp med växelvärme som ett komplement till manuell och maskinell snöröjning.

*Version `9583475a` (2025-03-01), status: proposed.*

## Växling

Rörelse för att flytta spårfordon inom en driftplats (station). Används för att flytta spårfordon till/från uppställning (parkering) exempelvis.

*Version `1cc10259` (2025-03-01), status: proposed.*